Alltid när vi ska åka någonstans så får jag sådan resfeber. Det yttrar sig så här: Först packar jag inte fastän jag verkligen borde, sedan i sista minuten, packar jag ner ALLT. Med övertygande argument och med hög fart far jag runt hemma och knölar ner allt möjligt skumt i väskan. Några saker fick jag helt nej på den här gången;
Astrids tavla som vår kompis Peter har gjort till henne när hon var liten. Jag tyckte den kunde vara fin i deras rum i New York men det var inte öppet för diskussion.
I stort gällde samma för Barbaskön.
Nu gör jag en kort historia lång. Så här är det; Emil vill inte att vi ska packa någonting. Han vill att vi ska åka fram och tillbaka med handbagage. Kanske kommer hända någon gång, men det känns inte på något sätt nära.
Sen åkte vi till Tivoli och jag skulle beställa några annorlunda, mer intressanta smörrebröd tänkte jag. Nästa gång ska jag beställa de som jag känner till något så när och framförallt EFTER att vi har åkt slänggungorna, berg-och-dal-banan och monsunen.
Jag och Mimi åkte de farfarsbilarna fler gånger än jag kan räkna medan Astrid och Emil gjorde mer avancerade saker.
Vi köpte den här och insåg hur lätt hänt det är att beställa fel bild med några andra på och med andra ord hur lätt hänt det är att framstå som helt sjuk i huvudet.
En lång och intressant dag till ända alltså. Imorgon lämnar vi Skandinavien. Hästen är återfunnen, tvätten fick vi ut till slut. Elementen är kanske igång och vi har fortfarande inte kommit på något otroligt jobbigt som vi har glömt. Nu ska vi se på Breaking News, det bästa svenska tv-programmet på riktigt länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar