Ironin i min bristfälliga feminism

Tar mig ur påskkoman med att läsa det här inlägget, som Ashley Judd har skrivit med anledning av diverse påhopp på sistone som handlat om hennes utseende. Hur vi kvinnor inte bedöms utifrån vad vi gör och säger.
Jag äter det sista ur chokladägget och tänker att det är verkligen för djävligt hur vi kvinnor bedöms hela tiden och bedömer varandra efter vikt och slät hy. Fan vad bra skrivet alltså, tänker jag. Håller verkligen med om allt det här. Samtidigt, utan att riktigt fatta varifrån det kommer så tänker jag; Undrar om hon har skrivit det själv?
Så här sitter jag alltså och kallar mig feminist men tror att hon, bara för att hon är en snygg och pyntad kvinna, inte har förmågan att knopa ihop sina egna debattinlägg. Molly är inte bättre än ett systemfel plötsligt.