När vi åkte till New York för lite mer än tre år sedan så åkte vi till Park Slope, Brooklyns svar på Solsidan. Man kommer hit från Manhattan antingen med taxi som brukar kosta kring 20 dollar, eller med F-train som tar cirka en halvtimme från Chelsea.
Anledningen var Sara och Petter, några som vi kände litegrann från Stockholm och som bodde där. Den allra första bild vi tog efter vår flytt är från Park Slope:
Jag minns att vi tyckte att allt i New York var coolt, tunnelbanan, bagels, rödljusen som vajade högt upp i luften på vajrar. Mimi tyckte det var coolt att prata i mobil.
Vi hyrde ett litet townhouse på 11 street första tio dagarna och även om vi inte blev kvar där sedan så har vi varit där mycket efter det och hälsat på Sara och Petter. Tyvärr bor de inte kvar, vi har förlorat dem till Mälarhöjden men vi äter fortfarande
världens godaste viatnamesiska macka på sjunde ave/10 street.
Park Slope har mest bra public schools i hela Brooklyn, folk slåss med näbbar och klor (och plånböcker) om bostäder in-zone (
vilket ni kan läsa roligt om i den här boken). På fjärde avenyn finns många bra restauranger och överallt mysiga fik och mataffärer. Medelåldern här känns högre än i resten av Brooklyn, antagligen för att de flesta gjort karriär innan de skaffat barn och begett sig ut till Brooklyn. Året runt kan ni handla färska grönsaker och blommor på
Greenmarket på Grand plaza och även onsdagar under sommarhalvåret.
Annars känns Park Slope igen på sina Brownstones, New Yorks radhus.
Parksloparna lägger sin lediga tid (då de inte dricker organiskt vin, gröna fruktdrinkar och yogar) i Prospect park, som är ett litet Central Park ungefär minus trumpetarna och hästdroskorna.
Så här kan det se ut på sommaren när picnicfolket trängs med amatörbasebollmatcher och avslappnade föräldrar på målade damcyklar.
Man kan även
rida i parken, gå på
zoo eller besöka
Brooklyn Botanical Garden, helst under april då det är cherryblossomfestival.
En dag kommer vi bli gamla och kloka och då kommer vi att bege oss raka vägen till Park Slope med vårt pick och pack.
Aaah vad jag saknar.
SvaraRaderaVIlken plutt Mimi var. Hur kan hon ha varit så liten. Minns när ni stod där i vår uppgång och hon räckte ut tungan. 3,5 var hon bara.
Ja eller hur.. Dina då, bara några veckor. Vi sitter där på bänken någon gång i veckan och minns... haha. Ni kommer tillbaka någon gång tror vi.
SvaraRaderaHej! Jag ramlade in här av en slump och jag fullkomligt ÄLSKAR din blogg ! Jag har även en liten fråga - vi har just flyttat till Brooklyn och blev lite intresserad av Kensington-stallet. Vi bor typ runt hörnet och eftersom jag är en gammal hästtjej tänkte jag signa upp mig på lite lektioner. Har du ridit där, och isåfall, var du nöjd? Alltså jag har inte jättehöga krav, (läs knappt några) tänkte bara om du har några insider-tips!?
SvaraRaderaTack vad glad jag blir!
SvaraRaderaJag har aldrig varit i Kensingtonstallet och inte hört så mycket om det heller. Däremot har jag varit på Riverdale i Bronx där de är duktiga och trevliga. Men om du bor nära så borde du ju verkligen prova Kensington. Berätta hur det var sedan!!