Jag vet varför. För att det händer något med det vanliga livet när man pausar lite. När vi åkte från New York för åtta dagar sedan så tyckte jag att den här bilden sammanfattade staden, pretty much:
Men nu, som magi, så längtar jag hem igen. Efter skyskraporna och alla gapiga folk, efter skridskobanorna och nagelsalongerna, alla små delin och kanske till och med efter en riktigt galen taxifärd längs med någon av avenyerna.
Så Hejdå Mexico och jättegranen! Det var den bästa veckan på länge.
Vi har lärt känna den här bedårande lilla bruttan med familj.
Surfat i vågorna i tjugofemgradigt vatten.
Stenhårda, timslånga matcher av vändtia.
Och nu, när vi går här och packar ihop och kollar ut från balkongen för sista gången så nynnar vi alla av någon anledning på samma låt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar