Ojdå.

Fick det här på mailen precis;

Så vad gör jag nu? Springer eller? 

Ja det kan ni hoppa upp och sätta er på att jag ska. Det ska bli skönt. För några år sedan var det mycket mer kämpa i mitt liv hela tiden, nu är det som att jag bara sitter och fnissar hela dagarna med smoothie och målar naglarna. Den här civiliserade världen, där vi aldrig är hungriga, törstiga, aldrig riktigt trötta, aldrig rädda eller fryser in i märgen. Imorgon blir det ändring. Då ska jag bli fullkomligt mörbultad, hungrig, törstig..rädd? Kanske inte. Men jag ska gå och lägga mig på kvällen och känna att jag gjorde det verkligen, jag sa att jag skulle göra det och så gjorde jag det även om det var riktigt, riktigt jobbigt. 

Det kommer att bli fruktanvärt; kosta blod, svett och tårar. Jag kanske överdriver lite, men vadå. Det är mitt jobb.