Den kommer i vågor, min kärlek till den här staden. Ibland tycker jag bara att det är som att vakna varsomhelst, att det inte är något speciellt alls att gå och köpa en bagel på Murray´s och heja på var och varannan person jag möter; doormannen mittemot som står utanför entrén likt en kapten på bryggan, grönsaksförsäljaren på hörnet som lovar argt att frukten visst är från imorse, Ethan Hawke som är ute med hunden eller polisen som skriker åt taxichaufförer mitt i en för snäv sväng.
Men så vaknar jag till och inser det jag var uppfylld av hela mitt första år här: Det här är ingen vanlig stad, det här är New York. När jag får den känslan är det alltid något jag fastnar på, som jag älskar extra mycket ett tag. Just nu älskar jag den här bilden:
Eller det att personer i min omedelbara närhet bär de här namnen:
Destiny, Journey, Freedom, Princess
Tur kanske (eller inte) att jag inte får ett barn till just den här veckan för då hade hon fått heta typ Life, eller bara New York kort och gott.
Hej Malin,
SvaraRaderaHamnade i din blogg av en slump, men å en sån bra sån. Ligger sjuk o har haft massa tid över till annat för en gångs skull. Har nu läst allt du skrivit; verkligen underhållande läsning o kul bilder. Tack. Du har ett skönt sätt att skriva som ofta lämnar mig med ett leende på läpparna. Älskar dina NewYork- och livsskildringar.
Må så gott
Ulrika
tack ulrika! vad glad jag blir!
SvaraRadera