Grisar och galningar i stan

Det är inte namnet på min nya bok även om det känns som att det kunde ha blivit en bra bok, promising som de skulle säga här, utan bara jag som är lite fyndig när jag ska sammanfatta mitt senaste dygn.

Vi var och åt igår på Spotted Pig i West Village. 

Lite murrig känsla med god grisbaserad mat och inredning. Alltid kända personer i lokalen om man vill röra sig bland sådana. Vi satt vid bordet bredvid hon som var polis och hade stor mage i Fargo.

Vid bordet på andra sidan satt ett par (det är bara hon som syns på denna mycket mörka bild) som till en början var väldigt glada och goda vänner. Han fyllde år och fick present men lagom till att de skulle dela på en tårtbit så var de av okänd anledning riktigt förbannade på varandra. Det gjorde inte oss något för det finns inget som får ett gift par att känna sig så lyckliga som när ett par bredvid bråkar. Det gäller inte bara mig och Emil, det är så för alla, er med. Men det var synd om dem såklart. Det är något så sorgligt över när par bråkar på restaurang. Ännu värre på barnkalas eller maskerad. Den nästan mest tragikomiska parbråksituationen jag vet är när par packar bilen tillsammans. Men i alla fall, det var inte det som var det galna. Det galna var när jag kom till skolan klockan kvart över sju imorse (ja, jag var ganska trött) och skulle ta en nummerlapp för att anmäla barnen till afterschool. Då hade folk varit där sedan 4.30 och jag fick nummer 89. Dessutom blev det bråk för att en pappa trängde sig in framför en mamma med barnvagn. Sedan satt jag där och väntade till klockan halv tio innan jag fick skriva in dem på de aktiviteter vi valt ut.

Minuten efter var det jag som satt på den där stolen och var så glad, för jag fick allt det jag ville ha, trots att jag inte gick upp klockan fyra; spanska, franska, hiphop, fashionprep, ballet och cartooning. Och utan att tränga mig före kvinnor med barnvagn. Nu blire kaffe.