Mitt ute på fältet bakom creperiet står ett cirkustält. Dit gick vi för att se på varieté. Så sitter vi där och tittar på män i pyjamasar som klättrar i långa snören och drar varandra fram och tillbaka över golvet.
Jag menar inte att det inte var bra, jag menar bara; vad vi håller på. För det mesta tänker jag inte på allt konstigt vi människor har för oss men ibland kan jag ryckas ur sammanhanget, som när vi åker bil och säga till Emil att tänk vad konstigt det hade sett ut om det inte fanns någon bil, om vi bara satt så här en halvmeter ovanför marken och åkte framåt i 130 kilometer i timmen. Tänk om vi var nakna också. Det hade varit konstigt.
Men så mycket har vi vant oss vid.
Bara att vi har på oss rosa plastsaker på fötterna.
Eller att vi drar mungiporna åt sidorna, ibland visar tänderna när någon siktar på oss med en kamera.
Jag är nog inte ensam om att reflektera över att de ägnar veckor åt att få allt rätt till röda mattan på Oscarsgalan men sedan är det ingen som tycker att det är pinsamt att det sitter en näsa mitt i ansiktet på alla.
Man behöver verkligen inte krångla till det för att inse att mycket av det vi ägnar oss åt hela tiden och ser omkring oss, i själva verket faktiskt är ganska bananas. Till min stora glädje har jag hittat en blogg som belyser dessa vardagliga fenomen ur just detta perspektiv.
Ni kanske inte tycker att det finns något konstigt med ögonbryn tillexempel, men om ni inte är helt avtrubbade så kan jag garantera mycket nöje på den
här bloggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar