I flera år har jag gått runt och snackat om hur gärna jag skulle vilja åka iväg, själv, någonstans och bara skriva. Bo på hotell, gärna där det är varmt och gå runt i mina egna tankar morgon-middag-kväll. Solglasögon och hatt, kanske en långklänning och cigarill.
Men det har ju aldrig gått, Emil reser omkring och jag är med Astrid och Mimi. Jag var nog egentligen ganska nöjd med det där OM jag kunde åka… då skulle det bli så bra.. men det går ju inte. Men så häromdagen sa Emil till mig; åk då, jag kommer vara hemma hela nästa vecka, du kan åka iväg och skriva om du vill.
Gulp.
Så jag gjorde det, jag bokade den där resan. Halva nästa vecka kommer jag att sitta i New Orleans och skriva dygnet runt. Ingen som ska ha mat, lämnas eller hämtas i skolan, inga sagor som ska läsas. Jag kan inte komma ihåg sist jag åkte någonstans själv, kanske för att jag aldrig har gjort det. Det ska bli hur härligt som helst. Och läskigt. Nej roligt. Men läskigt. Och roligt.
Jorå så att här kommer jag sitta, om jag vågar mig iväg.
Flannera omkring här kanske;
Men inte råka hamna här;
Det här ser ju i och för sig trevligt ut;
Kanske träffa någon ny kompis;
Som jag kan åka med i den här;Det kommer att bli läskigt roligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar